Betong är ett byggmaterial som är lätt att arbeta med, eftersom det är mycket »medgörligt« och användbart för olika hushållsarbeten och trädgårdsarbeten. Av betong kan man tillverka ett staket, en bänk i trädgården, en gång i trädgården, en terrass osv. och den kan också målas.
Grundläggande betonggjutning
Betong är ett konstgjort byggmaterial och består av tre huvuddelar: ballast, cement och vatten. Som naturlig ballast används flod- eller grusballast från gruva, resp. sandig grusballast, och mer sällan krossad sten eller ett stenhårt fast material.
Konstgjorda tillsatsmaterial är: pannslagg, masugnsslagg, perlit och lättklinker. Det är viktigt att tillsatsmaterialen har ungefär samma kornstorlek, vilket säkerställs genom siktning.
Betongens bindemedel är cement. Enligt hållfasthetsklassificeringen (högre tal anger bättre kvalitet) används cement av beteckning 300, 400 och 500. Till blandningen kan både kommunalt vatten samt flod- och sjövatten användas, men utan kemikalier som är skadliga för cement (kalcium, magnesium, socker, sulfater i mineralvatten), med ett pH-värde inte lägre än 6 och inte högre än 8,5). Vid behov kan även tillsatser för frostskydd, för snabbare bindning, för färgning osv. tillsättas betongen. Medel för att förebygga frost är kalciumklorid och medlet som kallas Tricosal S III. Dessa är samtidigt också medel för att påskynda bindningen. Båda medlen får endast användas enligt givna anvisningar, eftersom de påverkar betongens slutliga hållfasthet och angriper armeringsjärnet. Större mängder av dessa medel kan leda till kemisk nedbrytning av betongen. (Mängden kalciumklorid får vara högst 3% av cementmängden för oarmerad betong, och för armerad betong 1,5%). Bindningen ökas med medlet Tricosal Normal.
För färgning av betong kan oxid- eller manganfärger användas, eftersom de är motståndskraftiga mot cementets kemiska påverkan. Det är absolut inte nödvändigt att färga betongen genom hela skiktets tjocklek. Endast det yttre, täckande skiktet färgas.
Mängden material för att framställa betong beror på betongens kvalitet. För betong som används som underlag eller som fyllnadsmaterial motsvarar kvalitet B 70. För 1 m3 betong behövs 1,1-1,3 m3 tillsatsmaterial, 150 kg cement 400 och omkring 130 liter vatten. Betongkvaliteten för armerade betongkonstruktioner bör vara minst B 140. För denna betongkvalitet behövs också 1,1-1,3 m3 grus, 210 kg cement och 120 liter vatten.
Innan betongen blandas bör det tillsatsmaterialet siktas så att endast material med samma kornstorlek tillsätts i en sats. Till detta material, fortfarande i torrt tillstånd, ska det siktade cementet utan klumpar tillsättas och innan vattnet hälls på ska blandningen omröras minst tre gånger med spade (det bästa är att blanda den på en stålplåt eller på brädor): Under de två upprepade omkastningarna av grus- och cementblandningen med spaden ska den erforderliga mängden vatten tillsättas från låg höjd med hjälp av en hink med sprejmunstycke (så att vattnet inte sköljer bort cementet). Efter avslutad blandning ska betongens fukthalt vara identisk med jordens fukthalt. (Obs! Till synes torr betong fuktas ännu också av sig själv!).
Lös och uppblött mark samt orenheter från det ställe där vi vill använda betong bör avlägsnas, och ytor som ska komma i kontakt med betongen bör fuktas. Betongen får inte sänkas ner från höjd eller kastas. Om den läggs i form, ska den packas väl. För hushållsarbete är den manuella packningsmetoden bäst. En betongstamp kan tillverkas av en stång med kvadratiskt eller runt tvärsnitt, med vikt 10-17 kg, med ett skaft av längden 1,2 m. Packningen ska vara kontinuerlig och man ska se till att inga delar lämnas opackade. Tjockare betongkonstruktioner bör packas ungefär var 20 cm. Betonger som är mer plastiska, särskilt för armerade betongkonstruktioner, kan också packas genom att en järnspetsad stång med diameter 20–30 mm sticks ner i betongen tills ett segt, putsliknande skikt bildas på ytan.
Den inbyggda betongen bör hållas ständigt fuktig i minst två dagar och därför bör den då och då vattnas eller täckas med ett fuktigt täcke. Betongen ska skyddas mot väderpåverkan, vibrationer, stark sol, vind och olika kemiska påverkan. Alla dessa påverkan är skadliga för betongens härdningsprocess och därmed också för betongens hållfasthet.
Tillverkning av färgad betong
Vid tillverkning av färgad betong tillsätts lämpliga pigment och färgämnesmaterial till betongen.

Av vad - hur mycket?
Tillsats av färger minskar i vilket fall som helst betongens hållfasthet, och därför bör man vara försiktig och endast tillsätta färg i måttlig mängd. Den tillsatta färgen får under inga omständigheter överstiga 10% av cementets viktandel. Ofta beror den erhållna nyansen på mängden tillsatt färg (t.ex. ger tillsats av 6% järnoxidgul en stark gul färg, och tillsats av en mängd på 2% ger en gräddfärg). Genom att blanda flera nyanser kan man också få nya varianter. Så t.ex. ger tillsats av 4% järnoxidröd och 4% järnoxidgul en stark röd, tegelröd färg. Genom att blanda nyanserna järnoxidgul och kromoxidgrön fås en mycket vacker grön nyans. Om man i stället för kromoxidgrön blandar ultramarin, blir betongen turkosblå. Med tillsats av en liten mängd svart dämpas alla nyanser i viss mån.
Färg som vi tillsätter betong ska ha god täckförmåga och god färgverkan (så att en liten mängd färg ger en jämn ton). Bäst är organiska och vissa syntetiska pigment. Några kvantitativa uppgifter: för en säck cement behövs 1,5-4,5 kg färg. Med tillsats av 1 kg färg till cement för ett täckskikt med tjockleken 1 svart (t.ex. för en trottoar) erhålls färgad betong som täcker omkring 1m2 av ytan.
De vanligast använda färgerna
Bauxitröd är ett malmstoff som innehåller omkring 20% järnoxid. Denna färgs beständighet mot väder, ljus och temperatur är identisk med järnminiums, men den har lägre färgstyrka.
Koboltblå är ett artificiellt oorganiskt färgämne som innehåller kobolt- och aluminiumoxid. Den ljusare nyansen av denna färg är ceruleanblå, som innehåller tennoxid. På grund av dess låga täckförmåga och färgeffekt bör den tillsättas i större mängder till betong, vilket kan orsaka sprickor. Den kan blandas i färger som är motståndskraftiga mot väderpåverkan, ljus och temperatur och som binder med cement.
Grönt kromoxid är ett konstgjort oorganiskt färgämne. Det är motståndskraftigt mot ljus, atmosfäriska påverkan, temperatur, syror och baser. Det kan användas med cementbundet bindemedel och kan blandas med alla pigment. Det har utmärkt täckförmåga och färgstyrka.
Manganbrunt är en konstgjord oorganisk färg som innehåller 20% manganoxid. Den är ljus- och väderbeständig och kan användas med alla bindemedel, men genom blandning med pigment som innehåller svavel erhålls en svart ton.
Mangan svart är en mald naturlig oorganisk substans (jordfärg) med innehåll av järn- och manganoxid. Den är beständig mot kalk och cement, mot svaga syror, mot ljus och mot atmosfärisk påverkan. Den har utmärkt täckförmåga och tål även temperaturpåverkan väl.
Ockragult är en naturlig oorganisk färg. Färgens ton varierar från ljusgult till mörkbrunt och den framställs i många nyanser. Den innehåller hydratiserat järnoxid (Fe203 - Н2О) och mangan. Järnoxiden ger den en röd ton, och mangan en brun ton. Den är ljus- och väderbeständig, men har dålig beständighet mot syror och mot temperatur.
Smaragdgrön (Guignet-grön) är ett hydratiserat kromoxid. Den har något mer eldig ton än kromoxiden och är mer temperaturbeständig.
Spansk röd är ett naturligt oorganiskt pigment som erhålls genom sönderdelning av hematit (röd järnmalm). Det innehåller 80-90% järnoxid. Det har utmärkt täck- och färgförmåga, är ljusbeständigt, väderbeständigt, temperaturbeständigt och kan blandas med alla bindemedel.
Ultramarinblått är en konstgjord oorganisk färg som innehåller natrium- och aluminiumsilikat med svavelhalt. Den är ljus- och temperaturbeständig men inte beständig mot atmosfäriska påverkan, eftersom rökgaser i luften angriper den. Den får inte blandas med pigment som innehåller bly, koppar, kobolt och järn. Den kan blandas med material som binder med vattenglas, kalk eller cement. På ytor orsakar den ibland fläckar. För färgning av cementbruk får endast ren ultramarin användas.
Ultramarin grön. Ultramarinblått har i det första steget i tillverkningsprocessen en grön ton och säljs också i denna form. Egenskaperna hos ultramaringrönt är ungefär desamma som hos det blå, men dess färgstyrka och ljusbeständighet är lägre.
Umbra (mörkt brun) är ett naturligt oorganiskt färgämne med innehåll av järn- och manganoxid. Det är den enda bruna jordfärgen. Det är motståndskraftigt mot väderpåverkan och ljus och har medelhög temperaturbeständighet. Det kan blandas med alla bindemedel och pigment.
Järnminium (röd järnoxid, järnpyrit) är ett naturligt oorganiskt pigment som innehåller 75% järnoxid (Fe203). Det är ett jordpigment men kan också framställas genom bränning av järnmalm och lera. Det är motståndskraftigt mot väderpåverkan, ljus, temperatur och svaga syror. Det används ofta och har utmärkt täckförmåga.
Svart järnoxid är ett artificiellt oorganiskt ämne med innehåll av ferro- (ferrioxid) (Fe304). Den kan användas i färger med cementbundna bindemedel, är motståndskraftig mot atmosfäriska påverkan, ljus, temperatur och påverkan av svaga syror. Den har blåsvart färg och god täckförmåga.
Gul järnoxid (marsgult, oxidoker o.d.) är en artificiell framställning av ockra jordfärger. Egenskaperna är identiska.

Vid framställning av betong är det mycket viktigt att färgen blandas så väl som möjligt och, även om den endast appliceras i det sista skiktet, att den omedelbart läggs på grundskiktet och packas. Det är också viktigt att formverket stryks med paraffinolja så att det lättare kan tas bort. För tillverkning av plattor till trottoarer kan en utmärkt mall göras med hjälp av några aluminiumremsor, böjda i L-form, med bredd 10 cm, tjocklek 1-2 mm och viss längd, som i önskad form kan fästas med spik på en grundskiva av brädor.
Man bör vara uppmärksam på att färgtonen efter torkning är mycket ljusare, och därför rekommenderas det att först göra ett prov på tonen.
Staket av betong

Ett dekorativt staket tillverkas av betongelement som placeras på en grund av två skift tegel och mellan tegelpelare. Elementen tillverkas i formar. Formens botten och ram tillverkas av hyvlade brädor. Två diagonalt motsatta kanter på formen fästs inbördes med kilar, eventuellt med spik eller skruvar; den tredje fästs med gångjärn, och i den fjärde ska två skruvar med ringformigt huvud placeras, en ovanför den andra (fig. 1, 1 del). I den mittersta träkuben och i den nedre delen av träinsatserna (4 stycken i L-form) ska träpluggar placeras, och i den nedre brädplattan ska lämpliga hål borras för montering av pluggarna: När betongelement tillverkas ska träinsatserna först placeras på sina platser, formen stängas och säkras med en sprint (träplugg) som satts i skruvarnas ringformade huvud. Därefter ska formen fyllas med betong som blandats av fint grus och cement av klass 300. Om betongen är halv hårdnad ska formen tas isär, insatserna tas ut och tillverkningen av nästa element fortsätta.
Om vi redan har tillverkat ett tillräckligt antal betongelement kan vi börja med att bygga staketet. Lägg, om möjligt på ett betongunderlag eller ett underlag av sten, två skift tegel och >>lyft<< upp stolparna.

BILD 1
Betongelementen bör sättas i cementbruk för att binda bättre och bli fastare. För att ge staketet större hållfasthet bör betongelementen “bindas” till tegelpelarna. Ovanför elementraden ska man slå in bitar av stark tråd, böjda i U-form, i pelarna och därefter sammanbinda dem ovanför elementraden med tråd. På detta sätt säkerställs tillräcklig hållfasthet (fig. 1, 2. del).
Vid murningen måste vi redan från det andra skiftet använda vattenpass och lod, eftersom ett ojämnt murat staket ger ett mycket dåligt estetiskt intryck, utgör en potentiell olycksrisk och har kortare livslängd.
Fogarna mellan elementen bör fyllas med murbruk i avvikande färg och noggrant jämnas ut. När lämplig höjd har uppnåtts bör elementens och pelarnas ovansidor täckas med betongplattor. Vid montering av betongplattor får vi inte snåla med cementbruket, annars kan plattorna lätt falla.
Ett dekorativt staket av betong är hållbart och vackert. Naturligtvis kan man också göra element av annan form om lämpliga formar tillverkas. Staketets dekorativa effekt kan förstärkas med klätterväxter.