Träslag skiljer sig i struktur, färg, styrka, bearbetbarhet, utseende, tillväxt och hållbarhet under specifika användningsförhållanden. Dessa skillnader är viktiga vid val av material för bygg- och snickeriprodukter.
Vanligast använda träslag
Barrträdsarter används för att stödja byggnadselement:
- rätter;
- gran;
- tall;
- lärk.
Ek och bok är särskilt lämpliga för trappor, golv och liknande ändamål.
Hur olika träslag skiljer sig
Träets struktur och färg, tillväxten av stammen och grenarna, bark, löv och barr är egenskaperna hos träslaget.
Teknikern skiljer utifrån:
- trästruktur — kärnved, splintved, bredd på stockar, andel sent virke och skick på tidig ved;
- styrka och användbarhet;
- utseende och tillväxt, inklusive ojämnhet;
- hållbarhet hos trä under de förhållanden som råder i varje specifikt fall.
Trä av gran och furu med mycket breda ringar innehåller proportionellt mindre senved än trä med smalare ringar. Den är mindre solid och lättare att bearbeta.
Bokträ med breda ringar är vanligtvis betydligt mer motståndskraftigt än trä med smala ringar. Rakt fibrer trä med få kvistar är tekniskt sett mer värdefullt än krokigt och mycket kvistigt trä. Bra tall står emot vädret längre än bok.
Trädstruktur
År, tidig och sen trä
I ett tvärsnitt av ett träd är årtalen vanligtvis tydligt igenkännbara. Som regel växte alla upp på ett år.

Bild 1. Gränszon för två år av tall under hög förstoring.
Året börjar med breda, tunnväggiga celler som ser ljusa ut för blotta ögat — tidigt trä. Den slutar i smala, tjockväggiga celler som ser mörka ut — sent trä.
Enligt bilden 1 m kan man förvänta sig att virket, under i övrigt samma förhållanden, med en ökning av andelen sent virke har högre lastförmåga och är svårare att bearbeta.
Porer hos lövfällande arter
Bilden 1 är karakteristisk för barrträ. I lövträ särskiljs trä med ringformade porer, som i ask på bild 2, och trä med spridda porer, som i bok på bild 3.

Bild 2. Askträ med ringformade porer.

Bild 3. Bokträ med spridda porer.
Med en ökning av andelen breda porer minskar även lastkapaciteten.
Bilder 1–3, förutom de nämnda cellerna som ligger som rör parallellt med trädets axel, visar även kärnstrålar markerade med bokstaven m. De sträcker sig radiellt från trädets kärna mot barken. Antalet och tjockleken på kärnstrålarna påverkar träets motstånd tvärs trädets axel.
Hjulbredd
Bredden på ringarna är väldigt olika i varje träd, och ännu mer mellan olika träd. Enligt statistiska uppgifter, när det gäller tall, som är särskilt tung, är stockarnas bredd cirka 1–2 mm.
Det är dock inte lämpligt att märka tall med smalare eller bredare årtal som mindre värdefull. Styrkan är generellt sett lägre endast vid mycket smala och extremt breda spår, och på grund av spårens bredd ändras den ofta bara lite.